Somliga har semester...

♥♥♥♥♥♥♥♥♥
Jag anade att detta aldrig skulle kunna fungera! Hela mitt blogginlägg gick upp som i rök efter det att jag försökt skoja till beskrivningen av den torsdagsmiddag som högtidligen avåts hemma hos Anna!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Hur det känns!?! Inte kul!
Men att somlige hade semester , eller inledde sin semester i går, firades högtidligen med en svårstavad men oerhört läcker fransk gryta som Anna lagat till oss- en hederlig, mör, välsmakande Beuouef Bourgnignongong - eller något liknande som hon serverade med pasta och en gräddädelost som vi alla smulade ner över allt och hela tiden! En fantastisk kombination av smaker som varmt rekommenderas! Följ bara Annas recept som finns att läsa på ....ja....på ... sid... i hm orginalrecept som inte finns att tillgå annat än på torsdagsmiddagarna! Himmelsk smaksensation som efterföljdes av en himmelsk chokladavsmakning och i sin tur avlöstes av en munter lek- där vi alla räknade färger, eller så räknade vi, valde färger och räknade och valde färger och sedan visslade vi, stavade till Jacob baklänges eller försökte rimma på Bella- för alla hjärtan som inleder dagens blogg finns där enbart i syfte att visa för världen att igår var vi nio på vår torsdagsmiddag- med oss alla vanliga personer samlade och två eminenta hedersgäster.......Bella och Adil! Som idag tog en liten tur till Fredrikshavn med Mats och Jacob för att förlusta sig på Äventyrspiratspat ! Och äta gott och simma sött och sussa lugnt! Men så gott och mysigt och sött som vi hade det igårkväll- det finns inte ens att få på ett äventyrspiratspa! Men vi hoppas de har kul och vi ser fram emot alla inspirerande kommentarer som ni trevliga människor som läser denna blogg nu kommer att skriva! För en kommentar = en hel torsdagsmiddag mitt i centrum av den Lilla Byn vid den Stora Fjorden , alldeles nära kusten!
Hipp Hipp HUURRRAAAAA!
Torsdagsmiddagen intogs under mycket högtidliga former eftersom vi alla fick äran att uppvakta en mycket ålderstigen dam- som verkligen inte ser ut att vara en dag över tjugofem...och så är hon...om jag räknar rätt, tro det eller ej, etthundrafem år! Det är respekt! Och hon har allt hår kvar, kanske ser lite illa i skum belysning och hör inte heller så alldeles perfekt i bullriga miljöer! Visserligen tar hon sig fram i lite stillsamt filosofiskt tempo- men vem skulle inte göra det när man både sett och hört det mesta i livet och inget längre kan förvåna en- jo kanske denna värdiga och otroligt charmerande dam skulle bli lite förvånad över en enda sak- nämligen om matskålen inte var full med kalvkorv. Det skulle möjligen få hennes känslor av indignation att svalla lite stillsamt! Men hon skulle aldrig tveka att kämpa för sin rätt till kalvkorv och falukorv, av rätt kvalite förstås, utan lugnt stå stilla och vänta på att betjäningen så snabbt som möjligt skulle rätta till sitt misstag!
Så vi hade ett härligt kalas, i köket , för att kunna umgås nära med Elaiza och kunna se hennes min när alla presenterna öppnades! Och vi bjöds på kalasgod potatis och pujolökssoppa med en av födelsedagsbarnets favoriträtter till efterrätt- plättar med sylt och grädde!!!
Efteråt drog vi oss tillbaka till salongen där huvudpersonen somnade med huvudet på falukorven! Så vackert!
Och Wilma galopperade ivrigt hem med sin present i käkarna- en pipleksak av tyg som nu är det käraste hon äger! Eftersom den piper och dessutom kan man lätt få betjäningen här att kasta den , ofta och långt, eftersom den inte dunsar i golvet! Så vi var alla glada i torsdags- men oxå lite lite ledsna eftersom en viktigt person åt sin torsdagsmiddag någon annanstans- men eftersom hon var lycklig så var väl också vi så lyckliga man kan bli när man fått fira en hundraåring med världens godaste soppa och två mysiga vovvar och en torsdagsfamilj!!!
En yster och ostig torsdagsmiddag!
Back to basic- vilket på torsdagsmiddagsspråk betyder-pasta, i ugnen , med ost!! !Så då fick det bli det i torsdags- helt enkelt! O ganska gott- dvs med lite ketchup, sambal oelek, chilisås och nymalen peppar blev det en kulinarisk sensation! Länge leve kryddorna och länge leve , framför allt, kryddornas krönta Drottning- Queen of the Heat: Chili i alla former! Spajs it Upp som vi säger i Uddevalla! Så med pasta, vin, lite gammal sallad och öl med fri cocacola för dem som ville så åt vi, drack vi, umgicks vi, pratade och fick besök av ännu en hedersmedlem i TorsdagsmiddagsSällskapet: Anna Rengman! Eminenta Anna!Och vad vi pratade om- det får vi väl fundera lite på i just denna blogg- kanske får återkomma ikväll- för bloggistens minne har flugit iväg- till pojkvän och praktik - vilket gör att dagens bloggare inte riktigt kan redogöra för samtalets innehåll! Och inte heller kan jag skylla på berusning eller annan yrsel- jag är väl bara så oerhört närvarande att jag efteråt inte alltid minns vad vi talade om! Bara att vi hade det så bra- en torsdag i februari! Och det är väl gott så! och ännu godare var efterrätten- en italiensk cheescake med mascarpone och digestivekex- för att kompensera lite för den frugala huvudrätten!
Men så mätta och nöjda vi blev!
Igen! En gång till! Varenda gång när vi samlar ihop våra virriga själar och ibland likaledes virriga kroppar till en torsdagsmiddag hos Anna så överväldigas vi av den oerhörda kulinariska finess med vilken hon tillagar maten- kotletter som smälte i munnen och varsamt blandades med ett potatisoblomkålsmos som inte ens den mest inbitne grönsakshatare skulle kunnat motstå- och som grädde på moset eller som svampsås på tallriken hade Anna komponerat en -yes- svampsås- som nästan kärleksfullt omslöt bönorna Kalle varsamt framodlat i Hallands bördiga mylla! O trots Annas oro- så blev vi så mätta o nöjda att vi knappt orkade äta upp efterrätten- en magnifik chokladask- äkta Aladin (som inte stavas så men en bokstav mer eller mindre- vad gör deet när man får ta precis alla de chokladbitar man vill)!!!!
Och för att förhöja vår njutning hade Anna bjudit in en VÄN och en GUDDOTTER och ett blivande GUDBARNBARN- som var så mysiga, trevliga och roliga! Att vi nästan funderade på att göra dem till torsdagsmiddagshedersmedlemmar tillsammans med The One and Only SvenGöran! Så tack för att ni kom och förgyllde vår torsdag- Malin och Lena! Som nu är hedersmedlemmar- golden members of the torsdagsmiddagsclub!
Och tack vare er så finns nu torsdagsmiddagen nu även representerad i Borlänge! yes sir!
Att vi sedan beslutat att vandra en mer ekonomsikt sinnad väg och göda Pennie är ett djärvt men klokt beslut- för varför nöja sig med en torsdagsmiddag i Uddevalla när man om ett år kanske kan titta ut över Egeiska havet (hoppas jag det är), smutta på en retsina, lyssna på rembetiko, mumsa på tsatsiki och bara njuta av en torsdagsmiddag i GREKLAND!
Och på tal om missförstånd...
Vi får 'äl taalas vid Staffan som ju heter Staffan och inte ....ja just det Stefan som jag skrev för ett halvår sen. Så nu är denna korrigering införd, publicerad offentligt och säkert är både Staffan och Elaizha nöjda just nu! När de sitter o myser i huset vid havet med en tallrik kalvkorv framför sig! Kram fråm oss alla till er alla! Och även till alla er andra!
Extra allt!
En torsdagsmiddagsgryta med extra allt, extra vitlök, extra vin och dessutom lök, kött och en massa koktid kryddat med vitlökssparris och ris! Hur bra kan man ha det? Och när Gittan kommer insmygande med en försynt begäran om en tallrik mat i den frostnupna kvällen, så inser vi att även denna frusna torsdagskväll i januari kommer att bli en torsdagskväll som ger värme på många olika sätt!
Vi åt, drack vin eller höll oss på zeronivå, planerade för Vendelas student och funderade över Olivias terpeutiska reserelation med människor! Och Anna berättade initierat om den engelska matkonsten som emanerat ur en brittisk ös desperata försök att tillvarata allt som liknar en råvara! Men hon föreföll nöjd med Brightonsemestern- januari 2011- så kan man ha det bra mellan rosa lakan med en engelsk frukost väntande i köket!
O Mats planerade för ett AfterWork med alla dem som snart är after work i metrepolitiska Färgelanda!
Att vi sedan fått en ny deltagare vid våra torsdagsmiddag borde kanske understrykas- Hon heter Pennie. ganska söt, liten och framför allt grön! Vi fyller henne med pengar arje torsdag för att till sommaren kunna göra en alldeles extraavagant utflykt någonstand för de pennies from heaven som vi samlat ihop! Kanske en gruppresa ändå till Alingsås! Vem vet! Framtiden får utvisa- spänningen är olidlig!
O dessutom hälsar vi alla till alla i Färgelanda, the kommun of the Year!, som läser detta! Håll grytan kokande- annars har Bohuslänningen inget att skriva om!!!!
Med resor som tema- fast förankrade i en traditionell köttfärslimpa
Precis där samlades vi i torsdags- en januarikväll som ändå bar med sig dagens löfte om sol och vår. Alltmedan köttfärslimpan och potatismoset försänkte oss i en trygg och behaglig känsla av kulinariks dåsighet gav vi oss ut på imaginära resor tillsammans-vilket i och för sig var alldeles som det borde vara! Helt i sin ordning! Eftersom denna veckas torsdagsmiddags tema måste vara resor- med en praktikant som serverat resor till Uddevallas befolkning- med sol, värme, service och ett leende kommer Olivia att höja lyckonivån hos många Uddevallabor under året- när de beger sig iväg på resor som hon effektuerat- en praktfull Praktikant!- och Vendela - nyss hemkommen från en resa- informerade om nästa resa som snart skall företas- där hon skall vara en praktfull Praktikant i ett praktfullt norrländskt landskap- Och Mats-som alltid är på väg till Grekland- på något sätt- någon gång- berättade om praktfulla upplevelser från Thailand! Och Karin-satt för en gångs skull mest o lyssnade men mindes att hon oxå varit ute o rest- så även hon kunde servera minnen från en resa till Egypten- för länge sen men dock en resa! Och när vi talat om de resor vi gjort, sålt, skall göra och drömmer om- diskuterade vi de resor som säkert kommer att göras i framtiden- när inte bara personerna utan hela flyttlass med bohag och minnen skall resa- till en ny bostadsort!
Men framför allt präglades denna torsdagsmiddag av två personers mycket påtagligt närvarande frånvaro- eftersom båda var på resande fot- Anna i England och Johan någonstans i Dalsland! Den ena som turist i Brighton och den andre som busschaufför!
Ja, vi drack lite vin och ja vi åt lite choklad! Och ja, det var en alldeles vanlig torsdagsmiddag med köttfärslimpa och potatismos! Och med en del av vår torsdagsmiddagsfamilj samlad! Back to the roots! And bring back the rest!
Januarivardagstorsdagsmiddag!
Men den blev ju inte alls särdeles spartansk- tvärtom - en mustig, het köttfärsgryta med pasta, vin och grönsaker! Kan ju inte bli bättre den första vardagen i januari! Och lite fick vi ju fira att Vendela fanns med på sin alldeles vanliga plats runt bordet igen! O alla mådde fantastiskt bra!
Trettondagen!
Vi fortsatte vårt orgiastiska firande av alla helger hemma hos Anna! På trettondagen ! Och hon bjöd på en härlig laxmosaik till förrätt men kyckling till huvudrätt och vi åt och drack och som Mats säger- det gick verkligen innge nöd på oss- tvärtom- enades vi om att torsdagsmiddagarna efter alla helger helt enketl måste ta en annan riktning- lite enklare. typ korvaktigare, typ enrätters, typ en halv chokladbit till efterrätt! Lite mera spartanskt alltså- eftersom vi sannolikt skulle kunna hänge oss åt allt mer raffinerade njutningar-som ständigt eskalerade! Men trettondagsmiddagen var härlig, mysig och smaskig! Som vanligt! Nu väntar fastan!!!!Fniss!
Och sedan fortsatte festen!
När vi dan före nyårsafton samlades i mitt kök- där Wilma och jag förberett en enkel middag för att fira nyårsafton. Och Anna kom med bubbelvatten som vi delade alltmedan vi frenetiskt försökte förstå huruvida nyråsafton egentligen förtjänar att firas eller inte. Det rådde delade meningar i denna fråga men vi enades om att varje människa har sin rätt till sin frihet att förhålla sig till nyårsfirande- huruvida man vill betrakta det som ett avslut eller en början. Johan och Olivia skulle frossa i en läcker supe medan vi andra egentlgien inte skulle göra så mycket mer än att ägna oss det vi brukar göra- stilla kontemplation tillsammans med några vänner , släktingar eller oss själva.
Vi saknade Vendela som rymt från oss till Alex men gladdes åt hennes glädej och vi gladdes åt att ha varandra än en torsdag och har man firat dan före nyårsafton tillsammans så räcker det egentligen alldeles utmärkt- resten blir bara upprepningar! Vilket kan vara nog så fantastiskt!
Dan före dopparedagen!
Dan för dopparedagen var naturligtvis en helgdag det oxå- en torsdag. Och ingen av oss var förvånad- tvärtom! Skärtorsdag är en helgdag och dan före dopparedagen är en helgdag- eftersom det i år var en torsdag! Så vi gjorde som vi brukade- firade av hela helgen på en gång!Vi samlades runt grytorna i Mats kök- Johan Olivia, Mats, Anna, jag, Vendela och Jakob och Jonas oxå- för det var lite extra högtidligt och lite extra roligt blev det när Jonas och Jakob var med! och sen fortsatte vi som vi alltid gör med att äta - men för att högtidlighålla julen så lät mats oss frossa i julens alla godsaker - särskilt uppskattades grönkålen- denna halländska underbara grönskak som tillsammans med grädde samlar ihop alla grönsakers milda förhoppning om att det blir en vår igen ! Och med skinka, sill, Janssons , grönkål, korv och köttbullar som Mats och Olivia så generöst hade förberett till oss- så ...ja... ingen blev väl förvänad....men vi åt och åt och åt och åt och åt och vörtbröd fanns oxå....och smör och ost ...och vi åt och vi åt och ja just det vin fanns det och öl fanns det och julmust fanns det och vi drack och vi drack och vi åt och ja lite snaps blev det. Och vi hade så himla mysigt!!! Faktiskt så juligt jublandes mysigt att när vi sedan övergick till vår julklappsutdelning så fnissade vi, lekte, slog tärningar och bråkade om julklapparna så det faktiskt blev ett riktigt tabberas - ett riktigt kalas! Och alla var glada och nöjda med sina julklappar! Små änglar, äggkoppar, måttband, skålar, dukar och choklad , allt till ett pris av högst tjugo kronor lyckliggjorde oss alla mer än mycket annat! Och kanske blev vi allra lyckligast av att få fira dan före dopparedan med varandra!
Det enda som försonar del II
Så nu kanske texten kommer med oxå- förra inlägget blev bara en rubrik- men å andra sidan så kanske spänningen hölls uppe , några sekunder till- och förra torsdagsmiddagen var verkligen värd all uppmärksamhet den kan få! Det enda som försonar en kall vinterdag , då allt är mörkt ute , endast stjärnorna lyser i människornas fönster och man pulsar fram i snön -och fryser i hela kroppen, överallt är det kallt! Då är det enda som försonar att det är torsdagsmiddag! Och när det gäller torsdagsmiddag hos Olivia och Johan så var det en riktigt fantastisk fest- ni får föreställa er scenen- människor dvs Mats, Vendela och jag- huttrar oss fram i snön, pulsar -jaja lite överdrivet men det känns så- i snödrivor genom kvarteren- ok då bara ett kvarter- släpar oss uppför en , två, tre trappor efter en lång arbetsdag på jobbet eller i skolan....ringer på en dörr som ser ut som en nästan helt vanlig dörr- o den öppnas av Olivia som ser ut som en sagoprinsessa och bakom hennes står prinsessmamman Anna och de bara ler och säger välkomna! Och när Olivia bjuder på en doftande, rykande varm lasagne i ett vackert kök med stämningsfull belysning ! Då är lyckan total! och njutningen också-för detta var inte bara en lasagne! Det var en Lasagne, nästan The Lasagne! Så gott var det! Och med ett härligt ungersk vin till ! Och choklad till efterrätt! Och vi sände en medlidsam tanke till Johan- den glade och snälle busschauffören- västtrafiks stolthet-som tyvärr fick köra buss istället för att mysa med oss! Och kanske sände vi en liten tanke även till alla de andra som vi ibland önskar kunde vara med oss och äta! Det är nog dags för en maxad torsdagsmiddag lite längre fram, kanske nästa år, fniss!
Och vi ser fram emot nästa torsdagsmiddag hos Olivia och Johan- och kanske Johan kan få vara med då också!
Sardinen vill att burken öppnas mot havet!
O visst kan vi alla längta efter det fulländade men tvingas inse att det som är en doft av evighetens underverk ändå kan vara alldeles tillräckligt! Men en torsdagsmiddag med Mats goda pastasås, rött vin, pasta och sparris gör att man i motsats till sardinen vet att man simmar i havet! Livet är gott och inte finns det mycket mer att begära. Särskilt som Gittan hedrade oss med sin närvaro idag och samtidigt förevisade nyinköp direkt från butiken, alldeles nygräddade och varma var de! Till skillnad från de strapatser som beskrevs ur olika perspektiv när torsdagsmiddagens gäster återupplevde sina minnen från Åreskutan - skidor och liftar och känslor av både svindelande lycka och svindlande panik! Vi har alla olika relationer till både liftar och höjder! Och en av oss muttrade att Svindlande Höjder bäst avnjuts i bokform! Eller på vykort! Men Johan förefaller fortsatt angelägen om en natt i snödrivorna medan Olivia och Anna föredrar att vinka till honom inifrån Lyxhotellets SPA avdelning! O det underbara är att allt går att ordna! O alla saknar vi Vendela men gläds åt att hon kan avnjuta både svindlande höjder, vintervita landskap och ett alldeles alldeles fantastiskt landskap! Och en torsdagsmiddag i Pajala!
Kallinishta- i Uddevalla
Kallinishta, sa hon som inte varit i Grekland på flera år, men som ikväll tvingades inse vad hon gått miste om. Anna stekte fantastiska grekiska kotletter- yes- det var en äkta grekisk gris som fått släppa till sina små kotletter- o inte bara några tycken utan flera stycken små och stora fantastiska kotletter, saftiga och fina med härligt stekta grönsaker och en tsatsiki som doftade medelhav, oregano, blå himmel och grekiska nätter. O vi fick äta allt, och mycket , och gärna , och drack gjorde vi oxå ... naturligtvis retsina, en äkta grekisk retsina- hemsläpad från Grekland av värdinnan själv! O så diskuterade vi möjligheten att gå ur svenska kyrkan men ändå döpa sina barn där- som dopfunten vore en nödvändighet för ett gott liv! Och dessutom gick vi igenom månadens kommande julkonserter- och beslutade oss för att avstå från den lille runde svenske riksspelemannen för att istället inrikta oss på Uddevallas alla förenade körer den 1 advent. Men att missa Moreus kan bara uppvägas av att Anna den förste advent kommer att bjuda oss på hembryggd glögg och pepparkakor! Hoppas vi! Alltmedan Vendela och Olivia planerar en släktkupp för att Olivia skall få träffa Vendelas storasyster! Och bara Cilla kommer så kan kuppen lyckas. Men förutsättningen är att de båda damerna befinner sig i vår soffa nästan hela fredag kväll.
Vi har nu, lite trötta och mycket mätta, spritt ut oss i Annas stora rum och sitter och småsuckar av belåtenhet, smådiskuterat kommunala insatser och pratar om det mesta. Jag sitter o bloggar - äntligen och på nytt och till slut! Säger som Vendela - ses vi igen! Awesome! ROFL! LOL! CY!
Dess utom har vi naturligtvis diskuterat både släkten Crona och Alehed! Medan vi andra gömmer oss i slottet!
En fortsatt orgie....
Efter midsommar beslutades från högsta ort dvs Vendela och Olivia att denna veckas torsdagsmiddag skulle premiärske (kan ni läsa det ordet-det gäller att få betoningen rätt) hemma hos Olivia och Johan. Och vi var nyfikna , ja, det var väl egentligen mest jag som vara nyfiken och kanske Wilma oxå, eftersom det var första gången som vi fick träda in i detta palatsliknande hem. Hur snyggt som helst och mycket passande för en torsdagsmiddag. Alla fick plats i köket! Och vi åt pizza , drack vin och sedan slängde vi oss i den gigantiska drömsoffan och kollade bilder från Stockholm där Olivia och Johan tillbringat förra helgen. och som de vandrat, fikat och fotat. Härliga bilder från en härlig helg ! Och när vi väl var klara med alla dessa förluster tog vi oss ner, med hundar och allt till Wienerkonditoriet eftersom det var Late Night In Den Lilla Byn vid Fjorden. Och ALLA var där , verkligen ALLA i hela världen så Kungsgatan var alldeles svart av folk och Vendela arbetade och slet medan vi fikade och myste. Nobelpris i mys borde vi snart tilldelas! Och sedan drog vi oss sakta hemåt, mätta, nöjda, varma, solkyssta och belåtna. Hur mycket fest kan det vara i en lite By vid en stor fjord egentligen?